Kvävebakterier och kvävefixerande växter

Kvävebakterier och kvävefixerande växter

SINIM/MES10, VUOHERNE10, KM5
AP10, VIR/HER50/100, SINIM/MES20, VUOHERNE20, HÄRKÄP100, KM10
AP20,VIR/HER100/200, SINIM/MES40, VUOHERNE40, HÄRKÄP200
APILA60, VIRNA/HERNE300/600, HÄRKÄP600

Kvävefixerande växters eller baljväxters förmåga att fixera kväve baserar sig på ett samarbete mellan rötter och kvävebakterier. Bakterier utnyttjar växtnäringen i roten och baljväxten utnyttjar kväve som bakterier binder från luften.

Det finns kvävebakterier t.ex. för klöver naturligt i jorden, men bakteriehalten är ofta låg. För att säkra den effektiva kvävefixeringen borde utsädet behandlas med bakterie dvs. ympas. Lucern, sötväppling och getruta bör nästan alltid ympas.

Färdigympat utsäde

Vanligen förvaras kvävefixeringsbakterier användbara endast en kort tid på torra frön. Därför måste bakterieympning av utsädet göras strax före sådd. Behandlingen är en aning arbetsam och infaller under den mest brådskande säsongen.

På basis av vår långvariga forskning och testning har vi utvecklat en metod med vilken bakterien kan överleva på ytan av fröet flera månader. På vår förpackningsavdelning ympas fröna färdigt med kvävebakterier och täckts med pelletering.

Pelletering bevarar bakterien, men erbjuder också andra fördelar: Pelletering absorberar fukt i jorden och bidrar därmed till fröets grodd. Särskilt i torra förhållanden kan denna funktion ha en avgörande betydelse för att plantan klarar sig.

I färdiga vallfröblandningar är det möjligt att använda bakterieympade frön. Tidigare har kvävefixerande växter i blandningar varit utan kvävebakterier. Vi levererar alla klöverfrön färdigympade och pelleterade. Lucernfrön är också torrympade. Den ympning och pelletering som vi anväder är också godkänd inom ekologisk odling.

Användning av kvävefixerande växter

Kvävefixerande växters eller baljväxters förmåga att fixera kväve baserar sig på ett samarbete mellan rötter och kvävebakterier. Bakterier utnyttjar växtnäringen i roten och baljväxten utnyttjar kväve som bakterier binder från luften. För att säkerställa en effektiv kvävefixering måste man ta hand om att kvävebakterier har goda förhållanden och att det finns tillräckligt rätt typ av kvävebakterier.

Jorden måste vara rimligt kalkad. I sur jord förökas kvävebakterierna långsamt och bevaras dåligt.

Jorden ska vara väldränerad. Kvävebakterier och växtrötter trivs inte i blöt jord. Våt jord värms också upp långsamt.

Baljväxter bör sås i varm jord. Då är tillväxtstarten snabb och konkurrenskraften god jämfört med ogräs. Jordbearbetning och sådd som görs lite senare än vanligt förstör också ogräset. Det är oftast nödvändigt att ympa utsäde av annuella och speciellt foderväxter. För ärt och vicker passar samma bakteriekultur. Klöver har sin egen bakteriekultur. Blålucern, vit sötväppling, lupiner, getruta och käringtand måste nästan alltid ympas.

Användning av fröblandningar rekommenderas. Gräset som används bland baljväxter samlar möjlig överskott av kväve och förhindrar näringsläckage. Ifall utsäde av baljväxter ympas måste de blandas med gräsfrön först efter ympningen. Användning av flera arter och sorter i blandningar.

Rensningsslåtter med hög stubb är möjlig t. ex. på gröngödslingar.

Bearbetning eller plöjning av baljväxter borde tidsinställas till senhösten. Ibland är det även möjligt att plöja på våren.

Växtöstrogen-hormoner i baljväxter kan orsaka fertilitetsstörningar hos djur. Rödklöver innehåller de högsta halterna av växtöstrogener, alsike- och vitklöver en aning lägre halter. Blålucern och käringtand innehåller mycket små mängder och getruta inga växtöstrogener. Förtorkning av fodret minskar växtöstrogenhalten.

Särskilt i slutet av sommaren och på hösten kan kall klöver i bete orsaka trumsjuka.

FRÖ YMPNING FÖRPACKNING
klöver AP 10,20 och 60
vicker VIR/HER 50, 100 och 300
ärt VIR/HER 100, 200 och 600
bondbönör HP 100, 200 och 600
blålucern SINI/MES 10, 20 och 40
sötväppling SINI/MES 10, 20 och 40
getruta VUOH 10, 20 och 40
lupin LUP 50 och 100
käringtand KM 5 och 10


Förpackningsstorlek menar hur många kg frön kan vara ympade med en packning. Samma bakteriekultur kan användas för vicker och ärt. Samt också för blålucern och sötväppling.