Höstrybs

Höstrybs

  • en vinterannuell oljeväxt
  • övervintrar ibland om sådd på våren
  • trivs bra i varma mineraljordar och drar nytta av kalkning
  • en stark rot luckrar upp jorden väl
  • Legato är högstavkastande och härdigaste sorten
  • såddmängd 4-6 kg/ha, sådjup 2 cm
  • sådd på upphöjningen är rekommenderad
  • vid höstsådd är betning onödig
  • förpackningen: 1 enhet som innehåller c. 2,5 miljoner grobara frön, dryghet 2,5-3ha

Legato-höstrybs

Legato är högavkastande, robust höstrybs vars förädlare är Jögeva Plant Breeding. Legatos oljeskörd är hög och fettsyrasammansättning bra. Legato har klarat sig bra i officiella sortprovningar och visat sig ha inte bara utmärkt avkastning och öljehalt men också säker vinterhärdighet.

syysrypsi-2

Odlingsteknik av höstrybs

Höstrybs måste sås i slutet av juli i Finland, för vinterhärdighet blir sämre snabbt om sådd försenas. Höstrybsskifte skulle etableras på sluttande jord eftersom kvarstående vatten och isbränna är mycket skadliga för höstrybsen. Alternativt har man haft goda resultat av drillsådd i syfte att minska skador av det kvarstående vattnet i skiftet. I drillsådd gör man höjdskillnader på ytan av jorden, till exempel med kultivatorn, och höstrybsen sås på drillen.

Höstrybs sås på välbearbetad jord. Man måste ändå inte bearbeta jorden för mycket, för i slutet av juli är jorden redan färdigt mycket torr och detta kan försena groning. Om man bearbetar jorden för djupt kan det vara svårt att få utsäde på rätt djup. Jordarter som är lämpliga för höstrybs är mineral- och lerjordar. Man borde undvika mulljordar på grund av klumprotssjuka. pH-värde skulle vara över 5,5 såsom med andra öljeväxter.

syysrypsi-3

Odlingszon

Historiskt har man odlat höstrybs ändå i norra delen av odlingszon IV (Uleåborg-Kajanas axeln) . I de norra delarna är det väsentligt att ha ett bestående snötäcke som skyddar mot sträng köld. Vid kusttrakter fattas bestående snötäcke vilket kan orsaka problem under sträng kyla.

Utsädesmängd och övervintring

Sådd av höstrybs lyckas med vanlig kombisåmaskin om sådjupet är rätt, ungefär 2 cm. Utöver kan man använda en småfrönlåda, om man säkrar nermyllning av frön genom vältning. Breddsådd med en centrifugal småfröspridare har också givit goda erfarenheter.
En förpackning innehåller 2,5 miljoner grobara frön, som räcker till att så ungefär 2,5 ha, och då får man ungefär 100 plantor /m2 innan vinter. Vid breddsådd kan man öka antalet av utsäde litet. Å andra sidan borde man inte så för tätt så att växter inte blir för små på grund av konkurrensen. En grov tumregel är att höstrybsens huvudrot skulle vara åtminstone lillfingertjock när tillväxten stannar på hösten vilket ger goda förutsättningar för övervintring. Under vinter minskas antalet av plantor så på våren skulle antalet vara c. 80-100 st./m2. Det lönar sig dock att spara också den glesare växtligheten om den är av jämn kvalitet och det inte finns stora luckor eftersom höstrybsen utnyttjar effektivt området omkring sig genom att förgrena sig under tillväxten.
Den mest kritiska tiden av övervintring är vid månadsskiftet mars-april då yttjäle eller pipkrake kan bryta av höstrybsens rötter i fuktiga lägen. Å andra sidan är det möjligt att den stränga kylan som kommer efter en varmare period kan döda växter som inte har blivit tillräckligt vinterhärdiga på snölös jord.

När jorden blir bar på våren kan höstrybsskifte verka vara ganska livlöst, för höstrybsblad dör under vintern. Man skulle då leta efter livstecken från vegetationspunkt i mitten av bladrosett. Vanligen kommer det verkliga tillståndet för höstrybsväxtligheten fram i april-maj då blomstjälkar börjar bli längre.

syysrypsi-4

Insådd i skyddsgröda

En odlingsteknik som är under utveckling är att höstrybs är insådd samtidigt med spannmål (t.ex tidigt korn) redan i maj i sk. skyddsgröda. Fördelarna av denna teknik är ett samtidigt utnyttjande av den första växtperioden till spannmålsproduktion, tillvaratagande av näringsämnen under vintern, minskad arbetsmängd och mindre maskin- och bränslekostnader. I denna teknik måste utsädesmängd vara litet större än vanligt, cirka 4-6 kg/ha.

De som kan orsaka möjliga problem är ogräs som man inte ännu kan bekämpa kemiskt i blandvegetation och liggsäden som man kan förebygga genom att välja en sädessort med stark strå och genom tillväxtreglerande medel.

Gödsling

Vid gödsling i samband med sådd använder man gödsel med låg kvävehalt. Kvävetillskott är då högst 30 kg/ha. Den egentliga kvävegödslingen sker på våren då en lämplig gödslingsmedel är till exempel kalksalpeter. För att nå den 2000 kg/ha skördnivån behöver man 100kg/ha, på mullfattiga jordar även 120 kg/ha.

Växtsydd

Höstrybs som har haft en lyckad övervintring kväver ogräs på våren tack vare dess snabba växtrytm. Å andra sidan sammanfaller groning vid månadsskiftet juli-augusti inte med det rikligaste jordloppbeståndet. När bekämpningströskeln överskrids kan höstrybs behandlas med samma växtskyddsmedel som vårrybs. Det är möjligt att bekämpa höstgroende baldersbrå redan på hösten (Butisan). Klopyralid (Matrigon eller Galera) används för bekämpning av tistel och molke. Det är också möjligt att bekämpa kvickrot med selektiva fop/dim-produkter. Då kan också möjlig flyghavre bekämpas lönsamt. För bekämpning av rapsbaggar kan man använda samma medel (en pyretroid) som används i vårrybsodling. Skadorna orsakas av vintersvampar är oftast små och det finns inget officiellt godkänt preparat mot dem. Under fullblomning är det möjligt att bekämpa bomullsröta med godkända preparat. Bekämpning av korsblommigt ogräs som är värdväxter för klumprotsjuka skulle göras på förhand i andra skedet av växtföljd, till exempel i spannmål.

Skörd och användning

Höstrybs skördas i slutet av juli vilket hjälper jämna ut arbetstoppar i tröskning och minskar torkningskostnader. Man måste ha tålamod med rybsens mognad eftersom klorofyll vilken orsakas av omogna frön kan förstöra skördens kvalitet. Dessutom är oljehalten i omogna frön inte så hög. Skördens fukthalt får vara högst 9,5 %.